soldatdrömmar

Senaste inläggen

Av Ann-Helene Welander - 16 januari 2010 14:08

Jag vaknade med en väldans träningsvärk imorse. Cyklade 3 mil igår på motionscykel så jag gissar att det är därför.

Så jag bestämde mig för att dagens träning fick bli simning. Jag har länge velat prova men inte riktigt vågat. Mest på grund av att jag inte vill se mig själv i bikini, men efter att ha tappat några kilon kändes det inte så farligt.  Dock var min gamla bikini alldeles för stor så jag fick ta en gammal överdel till underdelen(som jag för övrigt var påväg att simma ifrån ett par gånger).


Nu är ju jag kanske inte direkt känd för att vara så smart alltid. Speciellt inte idag. Jag borde ju ha kunnat räkna ut med lilltån att på lördagsförmiddagar är simhallen full av barnfamiljer. Men nä, den tanken slog mig inte förrän jag såg helvetet med egna ögon. Men jag ville inte vända och gå hem utan att åtminstone ha provat. Så jag gick snällt och bytte om.


Det förvånade mig att vattnet inte var kallare än vad det var. Mitt minne av simhall är väldigt kallt vatten, men det minnet är å andra sidan 9 år gammalt.


Glad i hågen började jag simma så smått och upptäckte att det faktiskt gick riktigt bra. Att simma alltså! Resten gick mindre bra.


Jag är förvånad att jag inte är på väg till Hinsan(Hinseberg=Kvinnoanstalt) vid det här laget. Undra vad man får för barnamord?

Eller mord på en pensionär för den delen.
Urs och fy vad jag testat mitt tålamod idag. Men jag är väldigt nöjd att jag överlevde och alla andra med. Det var ungar över allt. De hoppade, skvätte och var högljudda. Ingen förälder verkade bry sig heller så numera hatar jag även föräldrar(förlåt alla vänner som nyligen klämt ut små odjur).
Att det var avspärrat för motion i en del av bassängen tog ingen heller notis om. Nä där skulle helt plötsligt halva Örebro hålla simskola med sina barn.
Dessutom hade jag en gammal tant framför mig hela tiden som vägrade flytta på sig. Hon låg mest och flöt, tog ett par simtag nån gång emellanåt och flöt lite till.


Hädanefter tänker jag simma när det är avsatt tid för vuxensim i simhallen. För det var trots allt en ganska gemytlig motionsform och jag klarade av hela 46 längder innan mitt tålamod tog slut. 

Av Ann-Helene Welander - 14 januari 2010 16:03

Igår bytte jag ut den sedvanliga fettförbränningen mot lite konditionsträning. Jag har kommit fram till att det nog är bättre att jag satsar på konditionen mer än fettförbränning. Det är ju inte direkt så att jag inte kommer att gå ner i vikt av konditionsträningen, men kanske inte lika snabbt.

Så igår körde jag 30 minuter intervaller på Crosstrainern, sedan cyklade jag 30 minuter. Jag har aldrig varit så svettig i hela mitt liv och ville helst gråta av utmattning men istället klistrade jag på ett leende och gick hem.


Grannen hörde av sig igår enbart för att tala om hur duktig han är och självklart var jag tvungen att ta i lite extra för att bräcka honom så nu måste jag verkligen lägga i en högre växel. Jag vägrar förlora ett vad.

Idag blir det styrketräning, men jag har bestämt att jag ska köra extra hårt. Så där så att jag nästan får blodsmak i munnen. Intervaller blir det nog också. Om mitt skoskav bara kunde gå över så att jag kunde jogga men en vattenblåsa stor som en femkrona tar sin tid att läka tyvärr.


Jag har även bestämt mig för att köra lite övningar här hemma. Så fort jag fått hit motionscykeln ska jag cykla varje morgon och köra lite BRAK-övningar.
Jaha, BRAK undrar du säkert då?

Fråga inte, för jag vet knappt själv, men det ska tydligen vara bra. Så nu ska jag efterforska, BRAK-efterforska.


Over and out

Av Ann-Helene Welander - 12 januari 2010 16:14

Urs vad jag är inne i en seg period. Jag får tvinga mig själv att gå till gymmet samtidigt som jag inte vill göra annat än vara på gymmet. Ja, jag vet att det låter konstigt. Men hallå det är mig vi snackar om!


Vikten fortsätter rasa, om än inte i den takt jag vill. -8,5kg totalt.


Min kära granne har lämnat mig i sticket här på gatan. Han har nämligen styrt kosen mot varmare breddgrader. Nämligen Halmstad. Jag hoppas det är riktigt blåsigt =P
Så för tillfället har jag ingen att diskutera träning med, diskutera min viktnedgång och hur snygg jag är på väg att bli, ingen att titta på krigsfilm med, ingen att dricka te med och prata halva nätterna om världsliga saker.
Men jag är inte bitter!
Jag är väldigt glad för hans skull. Han går nämligen en aspirantutbildning.
Jag är inte alls avundsjuk!


Så jag tänkte om det är någon som vill ta hans plats ett tag framöver är det bara att höra av sig. Jag kan stå för teet och alla dåliga skämt.



Av Ann-Helene Welander - 9 januari 2010 15:22

En bild från nyårsafton som utlovat:

 

Det första min kusin sa när jag kom till festen var: Åh häftigt en maffiaboss. Så jag blev väldigt nöjd då jag var rädd att de skulle tro jag försökte leka Michael Jackson eller nåt.

Det var en riktigt rolig tillställning.


Nu är det nytt år och nya förutsättningar. Jag började det nya året 7,6 kilo lättare och idag väger jag 8,2 kilo mindre än jag gjorde i september. Det känns riktigt bra och jag har stora förhoppningar om mitt 15 kilosmål fram till v 19. Så nu har jag alltså 14,4 kilo kvar att gå ner tills dess.


Här kommer en liten bild på min ögonsten också:

  

Han växer så det knakar, den lilla krabaten.
Den extremt snygga tröjan var en julklapp från mig och jag tycker han gör sig riktigt bra i den. Jag ska nog StarWars-frälsa honom så småning om.


Veckans träning har gått riktigt bra. Två styrkepass och tre pass med fettförbränning men jag utvecklar nog det i ett annat inlägg. Det har tyvärr förekommit ett par motgångar i form av skoskav och dålig kondition.


Trevlig helg!


Klart slut! 


Av Ann-Helene Welander - 5 januari 2010 13:24

Den där gnistan jag haft hela hösten och vintern, den som får mig att se lite smått galen ut när jag pratar om saker jag tycker om. Den har kommit på villovägar och istället ersatts av mörka ringar runt ögonen. Jag vet inte varför.

Det känns hemskt. Den är min absolut bästa vän och den har verkligen gett mig ett nytt liv sen den dök upp.

Förra veckan blev det bara träning tre gånger. Jag var helt enkelt för trött för att orka mer.

Men något positivt är i varje fall att jag startade året på en ny trevlig vikt.
Det kändes skönt att ha gått ner i vikt inför starten på det nya året istället för ett bakslag. Det ska jag försöka leva på ett tag.
Tyvärr kom faster Agda på besök igår och stannar väl de sedvanliga fem dagarna. Detta gjorde att gårdagens träning kändes extra jävlig. Vilket i sin tur gjorde att jag tog i extra mycket, så idag har jag fruktansvärd träningsvärk. Men det stoppar inte mig, jag ska snart iväg och träna igen. Men idag blir det bara kondition.

Något annat som är väldigt jobbigt med mens är att handla. Jag var verkligen tvungen att handla igår efter träningen. Som vanligt hade jag ingen inköpslista utan shoppade runt lite på måfå. Inte bra, inte alls bra.
Jag köpte både choklad och nötter. Men det går inte att låta bli. Det är som att ha en tredje arm du inte själv styr över som bara plockar ner onyttigheter i korgen. Som tur var valde armen 86% mörk choklad och jag åt bara en ruta igår. Jag försöker också intala mig själv att det inte är så farligt att äta nötter. Jag hade ju faktiskt tränat innan. Men ändå har jag ett visst mått av dåligt samvete idag.

Dåligt samvete har jag i mängder över att jag inte pluggat så mycket som jag borde. Men jag har inte orkat. Jag börjar allvarligt fundera på om det rör sig ett virus i min kropp som äter all min energi. Men i så fall har det gett sig på fel person. Jag ger aldrig upp, ALDRIG!

Men jag börjar inse vidden av att vara jordens mest envisa människa. Jag orkar knappt med mig själv.

Flera gånger har jag bestämt mig för att ha en latdag. En sån där dag när man inte gör någon nytta alls. Det har inte gått så bra. Hittills har jag inte haft en enda detta lov. Jag borde kanske be någon binda fast mig. Jag kan nog tänka mig minst ett par stycken som gärna ställer upp =P


Idag blir det träning och sen mer plugga. Imorgon kanske jag skippar träningen och bara pluggar. Men det är inte så troligt....

Av Ann-Helene Welander - 31 december 2009 12:31

Jag är så glad att jag har världens bästa Jonas som vän. Han får mig alltid på bra humör hur ledsen jag än är.
Han kan krama mig i en halv evighet utan att bli trött i armarna. Mycket bra egenskap!

Ja, gårdagskvällen spenderade jag i hans sällskap. Vi tittade på film. Inte vilken film som helst utan en norsk Nazizombie-film som heter Död snö. Jag vet att det låter helt galet och vi var nog båda ganska skeptiska. Men när filmen var slut kunde vi ändå konstatera att den var inte helt dålig. Den var rent av ganska underhållande och jag ser den gärna igen.
Hetare zombies får man leta länge efter!
 


Jonas är inte bara en mycket snäll, omtänksam människa. Han är generös också. Han gav mig den absolut finaste present jag fått på länge, o inte var det min födelsedag heller.
 

Han hade inte använt den på flera år och den hade dessutom blivit lite kort i ärmarna så jag fick den. Åh vad glad jag blev.

Tack Jonas! Du är toppen! 


Just det!
Gott nytt år på er!


Jag ska tydligen på maskerad ikväll.
Om jag lyckas hamna på bild kanske ni får se min utstyrsel vid ett senare tillfälle. 

Av Ann-Helene Welander - 30 december 2009 21:04

Nä man ska inte skryta. Det är fel. Men jag börjar bli riktigt nöjd med mina överarmar och var tvungen att dokumentera det.

      


Har tränat tre gånger hittills denna vecka och som tur är har gymmet bara stängt nyårsafton och nyårsdagen så jag kan komma upp i fem gånger ändå.
Kan ju inte börja det nya året med att slöa. 

Av Ann-Helene Welander - 29 december 2009 16:11

Igår blev det ett träningspass som heter duga. Kom hem efter nästan tre timmar på gymmet. Idag har jag ont precis över allt. Men lite smärta stoppar inte mig. Ska snart knalla iväg till gymmet igen. Måste bara låta smoothien landa först.


Jag vägde mig imorse och kunde konstatera att jag inte gått ner något i vikt under veckan som varit. Men det hade jag inte räknat med. Jag är otroligt glad att jag inte gått upp något.
Jag tog även fram måttbandet och jag kan lägga ytterligare en centimeter till historien. Har nu minskat 9 cm i midjan.


Jag har även satt upp ett nytt mål för mig:
Att jag ska gå ner 15 kilo till v. 19 då det är mönstring. 


Nu vet jag ju inte ens om jag kommer att få mönstra. Men jag måste ju räkna med det så därför ska jag köra stenhårt. Mitt nyårslöfte kommer bli att börja cykla på motionscykel minst en gång i veckan som konditionsträning. Eftersom konditionstestet på mönstringen är på en cykel måste jag vara väl förberedd.
Jag har även funderat på om jag ska testa spinning. Men det verkar så tråkigt. Kanske om jag får med mig någon annan.


Nä nu är det dags att bege sig ut i kylan och styra stegen mot gymmet. 


Presentation


Jag ska förverkliga min dröm om att bli soldat. Nu eller aldrig!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Gästboken

Favoritordspråk

F.U.B.A.R.

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2010
>>>

Senaste inläggen

Arkiv

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards