En något förvånad Anni sitter framför datorn ikväll. Vågen visade inte plus idag. Den visade inte ens noll. Den visade faktiskt -0.2
Jag vet att det inte är mycket att skryta med men jag är väldigt nöjd eftersom jag var väldigt missnöjd med föregående vecka.
Dagen till ära var det även dags för måttbandet. n gång i månaden mäter jag midjan och hittills har den minskat 6 cm sedan september.
Idag fick jag så lägga ytterligare 1 cm till historien.
Känns bra, mycket bra.
Jag ska väl försöka mitt bästa denna vecka för att få ett riktigt bra resultat.
Veckan började dock med en riktig utmaning. Julfest med klassen. Hembakat och godis. Jag trodde att det bara kunde sluta på ett sätt: Katastrof! Men jag underskattade mig själv. En ynka pepparkaka klämde jag i mig.
Det känns lite trist när mina kära klasskompisar gjort sig så mycket besvär med att baka. Men jag hoppas att de förstår. Jag måste göra detta för min egen skull.

å grund av festligheterna blev det ingen träning idag. Dock har jag säkert träningsvärk i magen imorgon efter alla skrattsalvor.
Men imorgon har jag ingen ursäkt utan det är gymmet som gäller.
Stenhårt! Glasklart!
Jag är på G!!!

Veckan som gått blev inte som jag hade tänkt mig. Jag har endast varit på gymmet tre gånger denna vecka, en pass fettförbränning och två pass styrka. Det är alldeles för lite för att jag ska vara nöjd. Dock får jag lägga till 50 minuters Powerwalk igår och ett aerobics/pilates-pass på 60 minuter i fredags. Men jag har inte skött min kosthållning heller. Så imorgon förväntar jag mig ett plus på vågen. Det känns trist att börja en ny vecka med motgångar men det kanske kan få mig att kämpa lite extra. Den här dippen kan jag nog skylla på mensen. Jag blir alltid galet sugen på onyttiga saker när det är den där tiden på månaden. Men jag borde kunna stå emot. Jag måste lära mig att stå emot.

Helgen har varit rejält slö. Det blev inget Yatzy igår då M:s karlslok behövde henne som fylleshaffis. Typiskt karlar, de bara förstör. Så istället slöade jag på soffan hela kvällen. Samma sak idag. Jag har dock tränat rejält. Höjde på flera maskiner idag så jag är rätt nöjd. Sen har jag fortsatt måla på en tavla jag håller på med, men jag tror inte den blir bra. Jag valde ett för svårt motiv. Just nu har jag stor lust att ta upp porträttmålning igen men vet inte vem jag ska välja som mitt offer. Ett självporträtt kanske. Det har jag faktiskt aldrig gjort.

Men tiden lär inte räcka till för sånt så det får vänta.

Nu till fjantig kärleksfilm på TV3.

Over and out

Dimman börjar lätta från gårdagen. Fast så farligt var det inte. Jag mår oförskämt bra. Min första tanke när jag slog upp ögonen imorse var att jag måste träna. Men min kropp höll inte riktigt med om det så istället ställde jag in mig på en långpromenad. Det var ett tag sedan jag var ute och gick. Mest är det väl på grund av tidsbrist. Men också för att jag får så sjukt ont i mina benhinnor när jag promenerar. Jag har stretchat benhinnorna ordentligt den senaste tiden i hopp om att det ska sluta värka. Men jag har inte vågat testa om det hjälpt. Så idag var det dags.

Jag gick den vanliga rundan som brukar ta en timme, men jag gick lite extra fort för att verkligen utsätta benen för maximal påfrestning.

Och vet ni vad? Det gjorde inte ens lite ont!

Jag kände ingenting, ingenting alls. Jag är minst sagt överlycklig.

Kanske kan jag börja jogga igen snart. Men jag vill inte gå för hårt fram. En sak i taget.

Igår hann jag inte till gymmet vilket kändes fruktansvärt jobbigt eftersom jag skulle ut på kvällen. Jag ville kunna dricka med gott samvete. Så istället körde jag ett aerobics/pilates-pass hemma i vardagsrummet.
Jag har lite olika tränings-dvder som jag använt en del tidigare. Just denna dvd har jag tyckt var riktigt jobbig innan. Passet är på en timme och jag brukar vara helt slut efteråt. Men inte igår. Jag var tämligen oberörd efteråt vilket kändes trist eftersom det inte riktigt kändes som att jag hade tränat. Samtidigt är det kul att se att all träning verkligen ger resultat.

Kvällen ska spenderas med en god vän och Yatzi! Ja precis, det är faktiskt ett mycket roligt spel. Kanske inte det man tänker sig att göra en lördagkväll men hon jobbar imorgon och jag är bakis, så det blir perfekt.

Och glöm inte!!! Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!!!

Sitter i soffan och försöker plugga. Vart tog den här dagen vägen?

Jag lyckades sova till halv ett. Det var välbehövligt men jag missade ju hela skoldagen. Så istället marscherade jag mot gymmet. Fast besluten att köra skiten ur mig själv.

Som valigt blev det:

25 minuter intervall Crosstrainer Level3/Level5
Styrketräning 50 minuter
Knäövningar
Stretching

Jag gjorde så gott jag kunde och kände mig riktigt nöjd efteråt. Så nöjd att jag unnade mig lite solariesol. Dock låg jag nog lite för länge, för just nu ser jag ut som en skollad råtta. Men fy vad skönt det är.

Sedan traskade jag in på ICA för att handla lite och hämta ett paket med suspekta piller i =) inte så farligt som det låter. Jag hade beställt lite vitaminer bara.

Lägligt nog kom den efterlängtade/fruktade mensen när jag var på gymmet, så en runda inne på ICA hade kunnat sluta i rejäl katastrof.

Men jag avstod allt sött, kände inte ens något sug. Dock unnade jag mig ett pizza-kit. Det är J:s fel. Han gjorde pizza igår och jag blev väl lite småsugen. Det var mycket länge sedan jag åt pizza. När jag senast åt pizza från en pizzeria måste ha varit i början av september om jag minns rätt.

Så just nu är jag väldigt mätt av väldigt god pizza. Dessutom blev det fyra matlådor av resterna. Inte så stora portioner men alldeles lagom med lite sallad till.

Imorgon är det redan fredag igen. Det känns faktiskt lite overkligt att tiden går så fort. Eventuellt blir det utgång. Men jag har inte bestämt mig. Beslutsångest a la Anni är inte att leka med.

Dags att plugga lite. Redovisning imorgon *suck*

Good bye and good night

Så igår kväll hände det. Jag satt i godan ro och tittade på Desperate Housewives. Utan att tänka på det satt jag och skruvade på ringen och upptäckte plötsligt att den gick att ta av.

Jag blev galet lycklig.
Så här en dag senare när jag ser att mitt finger  är i det närmaste missbildat känns det inte lika kul. Jag hoppas verkligen att det växer tillbaka så som det ska vara. Annars är det väl bara att kränga på ringen igen.

Igår var det så dags för veckans vägning. Jag var nervös men kände ändå att förra veckans fem pass borde ge resultat. Det gjorde det!
Vågen visade ett tapp på -0,5kg. Inte så mycket kan tyckas men jag blev ändå nöjd. Jag vill inte gå ner för snabbt då jag tror att det kan bli lättare att falla tillbaka och gå upp allt igen. Små steg mot en förändrad livsstil is the shit!

Jag tränade inget igår, utan tyckte att jag förtjänade en ledig dag. Istället blev det en del plugga och TV-tittande.
Jag fastnade framför programmet Biggest loser och kände genast att mitt futtiga halvkilo inte är någonting. Dessa människor i programmet har gått ner enorma mängder.
Den som hade gått ner mest hade gått ner 56 kilo och det bara på 12-13 veckor. Är det ens fysiskt möjligt? Hur mår kroppen efter det?
Det vore intressant att veta om de lyckas behålla sin vikt efter programmet. Jag skulle även vilja veta hur mycket de tränar och framför allt vad det äter. Om de ens äter något.
Man får se en del av deras träning och det verkar vara mycket styrketräning. Men hur kan man bygga muskler och samtidigt gå ner så otroligt mycket?
På många av deltagarna syns konsekvenserna av den snabba viktnedgången genom enorma, hängande fladdermusarmar och tomma bukhudar. Inte snyggt…

Jag har läst om människor som har gått ner mycket på kort tid och det verkar som om många mår väldigt dåligt efteråt. Främst på grund av att hjärnan inte hängt med. De ser sig fortfarande som tjocka. Identiteten verkar sitta i utseendet i mycket större utsträckning än vi kan ana.
Om jag tänker på mig själv och min identitet kan jag förstå hur de känner.
Jag har länge varit den tjocka i min bekantskapskrets och i min familj. Men på ett skämtsamt sätt har jag ändå hanterat det bra. Jag tycker om att driva med mig själv och har alltid varit den ”roliga”.
När jag nått min målvikt, vad ska jag skämta om då? Kommer jag inte längre vara lika rolig? Jag är antagligen inte speciellt rolig nu, men jag tycker det och det är huvudsaken!
En ännu mer intressant fråga är, vem ska axla rollen som den tjocke? Måste det finnas en sådan?
Det blir inte lätt att ta över efter mig =P

Nu har jag således upptäckt att Biggest loser ska bli ett svenskt fenomen. Nej, jag ska inte söka! Men det blir intressant att följa. Jag hoppas även att det blir lättare att följa deltagarna efter programmets slut. För att se om denna metod verkligen är vettig. Jag tvivlar starkt!

Men hur som helst.
I min värld, i mitt liv, kommer jag ändå vara min alldeles egna Biggest loser!

Jag hade nyss skrivit ett mycket långt inlägg som jag var riktigt nöjd med.
Men när jag tryckte på publicera hade jag istället blivit utloggad.
Jag vet att mina inlägg tenderar att bli lite för långa men för det ska jag väl inte behöva hinna bli utloggad.

Detta är inte första gången.

Ni på Bloggplatsen kan räkna med ett mycket vredesfyllt Anni-mail!

Någonting som jag tyckte om sedan jag var liten är riskakor med skivad banan på. De flesta rynkar på näsan åt min dåliga smak. Men det är fantastiskt gott och relativt nyttigt.

Jag brukar äta det på kvällen om jag är lite hungrig. Ibland även innan träning.

Banan, har jag hört, är bra för sömnen. Men jag är inte så förtjust i att äta banan rakt av. Det är nåt med konsistensen.

Så jag råder er att prova detta innan ni avfärdar mig som smaklös =P

  Här är riskakorna tillsammans med ett grönt julte som jag köpt i tebutiken här i Örebro. Mycket gott, men jag blev aningens skeptisk när jag såg att det var snöflingor i teet.

  Varför?

De syns ju ändå inte om man inte har teet i en glasburk förstås. Men hur många har det?

Jag har även ett te med hjärtan i. Åter igen varför?